Sofie Enström gick ut djurvårdslinjen med naturvetenskaplig inriktning 2009 och ända sedan hon var liten har hennes yrkesval varit bestämt.

”För mig har det aldrig funnits någon annan väg än att bli veterinär. Jag har inte fattat att man kan jobba med annat”, säger Sofie och skrattar.

Det skulle dröja två år efter gymnasiet innan Sofie kom in på veterinärhögskolan vid SLU i Uppsala. ”Jag hade VG i basmaskinkörning och MaA och det räckte inte för att få de poäng jag behövde. Så jag kom inte in första året och tog extra kurser på Ökna och fick MVG. Det visade sig inte räcka det heller så jag läste ytterligare kurser i Fysik och Engelska C på Komvux för att få extra meritpoäng och då kom jag in”. Sofie berättar att hon även sökte och kom in två gånger på läkarprogrammet, men tackade nej. Det var veterinär hon skulle bli.

Och i januari 2017 är hon färdig efter 5 års tuffa studier. ”Om man trodde att man pluggade på gymnasiet så går det inte att jämföra med universitetet”, berättar hon. ”Jag har funderat mycket under tiden och är inte riktigt säker ännu på vad jag vill i framtiden, det lutar mot distriktsveterinär, inte minst eftersom jag älskar kor. Fördelen med att ha läst på Ökna är att om jag jämför mig med många av mina kursare på SLU som kommer från ”betongklassrum” i stan så har jag fått mycket mer praktisk erfarenhet av djur, vilket har varit en stor fördel”.

Arbetsmarknaden för veterinärer är för närvarande ganska mättad, säger Sofie. Det finns få jobb och många veterinärer just nu. Hon hoppas att få jobba vidare hos Vårsta Distriktveterinärer där hon varit av och till sedan hon gjorde sin praktik i åk 2 på gymnasiet och under sommaren haft sin tf-tjänstgöring. ”Drömmen vore att få jobba som veterinär på Öknskolan”, säger hon.

För Sofies del var åren på Ökna oerhört givande. De första två timmarna på internatet var läskiga – men hon hamnade i ett bra gäng som klickade direkt. ”Jag hittade mig själv under den tiden, vi blev som en stor familj. Alla var där av samma anledning och hade samma intressen. Lärarna var delaktiga och engagerade i vår utveckling, både personligt och utbildningsmässigt. Ökna kommer alltid att vara hemma för mig”.

Sofies tips till de som ska söka gymnasiet är att vara öppen för de vägar som erbjuds. Man kan bli vad man vill – och att det är viktigt att förstå att man ansvarar för sin egen framtid.